Efter två nätter i rad med tre timmars sömn var det en trött Johanna som satte sig på tåget mot malmö. Och nära var det att jag stod på stationen en timme för tidigt dessutom, borde informeras mer om det där med vintertid... Men jag klara mig precis och fick en underbar extra timmes sömn!

Sven och Olegs föreläsning blev istället till en diskussionsövning. Vi pratade om hur diskussioner vid ett stort möte, som vid konferenssammanhang, går till. Hur en facilitator (diskussionsledare) hanterar diskussionen på ett smidigt sätt så att allas åsikter kommer fram, det blir ett bra flow och frågan förs framåt. Det var faktiskt riktigt intressant och kan säkerligen va användbart i flera sammanhang. Vi fick också lära oss kroppspråk som används för att få ett så bra flyt som möjligt, bland annat instant feed-back som vi använde oss av redan vid Wake-up Squad träffen. Riktigt smart faktiskt.

Instant feed-back innebär att man gör rörelser istället för att säga något när man ska ta ett beslut. Exempelvis vad man ska äta. Först kan man få ge förslag. Gillar man förslaget viftar man med händerna uppe vid huvudet, är det uselt så viftar man med händerna nere vid höften och är det helt okej viftar man lite nånstans däremellan. Kan låta töntigt - men jag lovar grymt effektivt och användbart. Det går både snabbt att ta beslut och dessutom så skapas det en härlig stämmning vid beslutsfattande, vilket bidrar till att fler blir nöjda med det som bestäms. Jag tror alla har erfarenhet av de annars (kanske typsikt svenska) långa utläggen om vad som är bäst, man måste väga in för- och nackdelar och allting tar bara jättelångtid och det resultarer i ett beslut men också med ett gäng halvsura människor. Vilket vi inte gillar. Stämmningen i en grupp är verkligen bland det viktigaste.

Det där med god stämmning gäller det mesta i livet, är man ett jäkligt pepp gäng resulterar det nästan alltid i något roligt. Är alla bara öppna för förslag och glada så brukar de oväntade sakerna trilla in, och det är dem man minns.

Det har varit en extremt intensiv helg, men såhär i efterhand så var det värt det! Min sovmorgon imorse var bland de bästa någonsin, verkligen välbehövlig. Idag har jag bara precis gått upp, ätit frukost och matat alla kattungar. Vi har börjat ge dom mat med små "sprutor", vi sprutar in mjölk och grädde i munnen på dom. Kattmamman Ace klarar nämligen inte av att ge alla mat och kärlek på en och samma gång, så för att underlätta för henne hjälper vi till. Det är tidskrävande och lite jobbigt, men framförallt är det gulligt. Fina varelser är vad dom är.

Dagens motto, av Emilia:
If you can dream it, you can do it.

Keep that in mind nu under höstlovet, och resten av livet också för den delen. Nu ska jag njuta av en oplanerad dag.

With love,
johanna.